Fotboll

Det är nåt med att spela fotboll som inte gör mig riktigt normal. Jag blir nog mer drumdristig och avsaknaden av vett och logik kan märkas tydligt. Hur trött jag än är, hur mycket jag än flåsar, så ser jag den där bollen så måste jag jaga. Om det är så att jag ska komma ikapp en annan spelare eller om jag själv har bollen och ska ta mig framåt, man tänker inte att man är trött. Sen när väl löpningen är avslutad så är man så trött att man bara vill lägga sig ner. Självklart så kommer det då direkt en ny boll och då upprepas det hela. Helt klart en ond cirkel.

När jag var mindre så var jag ibland med i några mindre löptävlingar eller om man t ex sprang med fotbollslaget eller om det var i skolan. Hur trött och sliten man än var, när man närmade sig målet så sprang man som om det var ett 100-meters lopp.

Detta jag sagt är kanske mer än bra sak, att man kan ge järnet även om man inte riktigt har orken, att inte ge upp. Fast personligen så tror jag nog att den där fokuseringen är jag troligtvis bättre på att få fram när det gäller idrott än andra saker, skolan till exempel.

I somras gjorde jag två dumma saker när jag spelade fotboll. Dels fortsatte jag med straffturneringen när jag kände viss smärta i låret, dels så spelade jag match några dagar senare fastän jag visste att jag inte ens kunde slå en passning utan att det gjorde grymt ont. Blev några veckors vila efter det. I korpen får man ju inte tillgång till särskilt bra planer, trampade snett i början av en match och fortsatte ändå spela. Foten var lagom svullen efteråt och jag kunde inte spela på flera veckor. Kändes inte helt 100 i foten efter 3 månader heller. Tur att det är borta nu.

Hade någon annan skada i högerfoten för nåt år sen, men då skulle vi spela final i korpcupen, så då kände jag att jag inte kunde missa den. Tog inte ett skott med högran den matchen eftersom jag visste att jag inte skulle kunna spela mer då. Efter det så gick jag och haltade i säkert en månad, kunde inte spela fotboll på 2. Man är ju lagom dum och struntar att kolla upp skadan också.

En till grej angående att ta ut sig. Förra året så var jag med John och tränade med Vankiva inomhus nån gång. Blev lite springande när man spelade, kanske inte överdrivet mkt men blev rättså trött. Gick ut och spydde mellan två matcher och sen var det in och spela igen. Tror nog man slutar tänka lite ibland.

Det här inlägget säger nog inte så mycket, kanske ni tror att jag vill känna mig tuff eller att ni ska tycka synd om mig över allt det här, men orkar inte bry mig.

Fotboll.