Loney, Dear

Ok, nu kommer det en stor mening som jag inte borde skriva. Eller som jag inte borde våga skriva. Men under frizon så fick jag kanske uppleva den bästa spelningen jag någonsin varit på. Det är svårt för mig att säga det eftersom Foo Fighters var hur grymma som helst, och att jag sett Damien Rice live. Om en månad kan jag lägga till Coldplay på den listan.

Men den här spelningen var som den spelningen jag gärna sett Damien göra. Liten scen, liten publik, mysig stämning och bra publikkontakt. Och det var en artist jag aldrig hört talas om tidigare. Så det kanske var överaskningsmomentet som gjorde det hela så mycket bättre, svårt att avgöra. Men när jag var där och lyssnade skulle jag inte vilja vara någon annanstans på hela jorden.

Har två bilder som jag hittat på frizons hemsida. En för att beskriva hur ljuset och scenen var, den andra är med blixt men ger bättre uppfattning om hur packat med folk där var.


En lite rolig historia var att när vi, jag och Sanna, kom dit så var där redan fullt. Jag fick syn på en kille en bit bort utanför tältet som försökte flytta på några bänkar, men han hade uppenbarligen problem. Så jag gick bort till honom och frågade om han behövde hjälp. Han skulle flytta bänkarna så de stod utanför tältet, vilket skulle göra att några fler personer skulle få tillgång till sittplats, även om de nu inte skulle kunna se själva spelningen. Att höra och vila benen kan vara nog för de flesta. Så jag hjälpte han och bar bort fyra bänkar. Sen gick jag in i tältet igen och såg mig omkring och fick syn på en halv sittplats inne i ett hörn där jag och Sanna lyckades klämma in oss. Just då kändes det som karma. Men det kan jag kanske beskylla Earl för.

I vilket fall, artisten hette Loney, Dear, och han var helt fantastisk. Det var han på scen med gitarr, och en tjej sidan om som spelade dragspel och sjöng i stämmor. Han tog även fram ett litet keyboard två gånger som han spelade på. I tre av låtarna fick också publiken agera bakgrundskör eller hur man nu ska säga.

Redan första ackorden så kändes det som att spelningen skulle bli hur bra som helst. Det kändes bara helt klockrent. Jag kommer ihåg att första låten var riktigt bra, men det är svårt att komma ihåg hur de går. Så jag gick in på hans hemsida och laddade hem små snuttar från alla hans låtar, men den låten jag tänkte på hittade jag aldrig. Som vanligt blev youtube min räddning, och jag tror att det är denna som var första låten som spelades. Sanna får gärna hjälpa mig komma ihåg. Även om detta inte var första låten så kommer jag ihåg att jag gillade den skarpt. Det är ett klipp med två låtar, och det är första låten han spelar. Tror den heter Titans.