söndag, mars 29, 2009

I've still got me to cross your bridge in this storm

Det handlar om var man vill hamna. Oftast så har man bara en svag bild om vad målet är, verkligheten upptäcker man inte förrän man verkligen är på plats. Vissa stunder är det skönt att bara följa med strömmen och se var man hamnar, men många har stora mål och faktiskt deras ända mål är att just uppnå dem målen. Det handlar väl lite om vad man ser som det viktigaste. Resan eller målet. Kanske att man får prioritera det som är störst del av livet. Nej, självklart är detta inte en text om semester, resor eller kollektivtraffik. Jag hoppas att du förstod det tidigare.

Vad är ditt mål? Är det familj? Karriär? Få köpa en ny bil? Samla pantburkar? Möjligheterna är oändliga. Och jag säger inte det för att det ska kännas som ett stort beslut och att man gör ett dåligt val för att andra kommer anse sig vara bättre än du. Men det är en grej som vi alla funderar på. Även jag. Ingen hemlis där inte. Mitt problem är att jag troligtvis aldrig kommer att komma fram till ett svar. Just nu känns det som att det får bli som det blir. Familj? Känns som lite 50/50 för tillfället. Det har helt klart sina fördelar, samtidigt som det verkar väldigt jobbigt. Bara att vara tillsammans med någon kräver sina avkall. Och visst, det är klart att jag är sådär sjukt bra på att analysera det sett från sidan. Ok, inte enligt er som är i en relation, men sett från mina ögon. Men samtidigt vet jag att jag är den förste som går i fällan om det väl dyker upp något. Bara så att ni inte får för er att jag framhäver mig själv mer än vad som är brukligt i den här bloggen.

Är det någon som jag inte känner mig sugen på så är det karriär. Samla pantburkar gör jag bara under de perioder då jag är för lat för att panta och bil är inget som jag känner behov av. Cykel och kollektivtrafik är tillräckligt för att jag och grön ungdom ska vara nöjda.