torsdag, november 13, 2008

Att hitta till musik

Det är inte helt lätt att hitta ny musik. Förr har jag varit sjukt dålig på att hitta ny musik, mestadels eftersom jag inte lyssnat på radio eller på annat sätt intagit ny musik. Så egentligen så missade jag ca all musik från att jag var 10 tills jag var 20 år. Det känns lite så i alla fall. Om man inte räknar DC Talk, Jars of Clay och diverse lovsångsskivor.

Så jag brukar också vara sjukt sen på att "upptäcka" artister. Foo Fighters började jag lyssna på pga att jag hörde Best of You på MTV, och fick syn på några andra musikvideor med dem. Innan dess hade jag noll koll. Men samtidigt var det ett skönt sätt att hitta en artist på. Jag inhandlade alla deras gamla skivor och började lyssna. Helt utan att behöva tänka på vilka som var hits eller släppts som singlar och sånt, bara lyssna igenom allt och hitta saker att fastna för. Men visst, sen efter ett tag så får man ju ändå reda på vilka som var de stora hitsen när de släpptes. Everlong var t ex en sån låt som det nog inte går att undvika att gilla.

Tänkte bara nämna lite andra artister som jag varit sen med. Coldplay började jag lyssna på ett tag efter X&Y släpptes, hade ingen som helst koll på dem före dess. Har Rebecka att tacka för det. Damien Rice var jag kanske inte jättesen med, Gustav hade tipsat om honom hyfsat tidigt. Men jag har nog aldrig börjat lyssna på något efter tips faktiskt, men Closer gjorde att jag var tvungen att börja lyssna på artisten vars låt spelades i introt. De flesta band jag börjat lyssna på de senaste åren har väl kanske släppt sådär 5 album innan jag börjat lyssna på dem. Ofta i samband med att de "äkta" fansen börjat tycka mindre bra om dem.

Det känns som att det är rätt så inne med att vara tidigt ute med att lyssna på ett band. Som att dem är bättre bara för man är ensam om att tycka det. Kanske mest gäller i indie-kretsar. Alltid denna strävan efter att vara unik. Samma sak med namn numera också. Bland vissa. Känner man att man måste heta något konstigt för att känna sig unik så har man redan misslyckats. Finns så mycket mer som gör en unik än vad det står i ens pass.

Tillbaka lite till musiken. Det senaste större bandet jag börjat lyssna på måste jag nog säga är Radiohead. Det var kanske inte jättenyligen, och jag har börjat lyssna på Loney, Dear och annat efter det, men Radiohead står ändå ut bland övriga. Vet inte hur länge sen det är nu, men det var efter att deras förra skiva släpptes. Första låten jag fastnade för var deras första singel från albumet, Jigsaw Falling Into Place. Före dess hade jag knappt ens hört Creep. Radion, utan huvudet, har jag annars mycket musik att tacka för. Hade jag börjat med Rix eller Lugna Favoriteristället så hade jag väl varit hjärndöd vid det här laget. Men det fick bli P3, vilket fått mig att upptäcka mycket nytt, och t o m börjat gilla många svenska indie-artister. Jag lider inte ens av att lyssna på Håkan Hellström.

Vet inte hur jag ska avsluta riktigt, men väljer att säga att Thom Yorke verkar vara den coolaste artisten i världen.