tisdag, februari 10, 2009

Jag? Politisk?

Ok, nu måste jag nog skriva något. Tre gånger den senaste veckan har jag fått samma grej länkad till mig. Dels via blogg, på msn och på ett forum som jag besöker regelbundet. Det hela gäller Paolo Robertos medverkan i ett av mina favoritradioprogram, P3 Populär. Ämnet är feminism. Har du inte hört eller läst om det så går det att göra på Svenska Dagbladet eller youtube.

Rent allmänt så kan jag väl säga att jag tycker Paolo är en hyfsat stor idiot, och om jag någon gång skulle dela hans åsikt i något så skulle han vara den siste att få representera mig. Men jag vill inte att det här ska handla om personangrepp, så därför ska jag försöka ta det lite mer sakligt. Kanske. Men jag tänkte analysera olika delar av det som sägs i intervjun.

Vet inte om jag ska orka klippa in de olika delarna, kanske blir lite väl mycket text här. Så kolla gärna upp på SvD vad han säger så hänger du förhoppningsvis med i vilka bitar jag försöker analysera. En liten svårighet är att det finns många olika inriktningar inom feminismen vilket gör det hela svårare för mig, medan det gör allting enklare för Paolo.

Vadå att kön är bara en konstruktion? Det ju bara nån som bara har suttit på universitet och snackat med andra såna här queerteoretiker tro. Det är väl bara att öppna fönstret och sticka ut huvudet så ser man hur världen funkar så ser man att det är skillnad på män och kvinnor. Det är skillnad på vår biologi, det är skillnad på vår muskulatur, det är skillnad på våra hjärnor. Det är annorlunda.
Däremot är jag en militant jämställdhetsivrare. Det är väldigt väldigt viktigt att vi är jämställda. Men det finns en jätteskillnad.


Feminismen i stora drag:

1. Att kvinnor generellt sett är underordnade män.
2. Att detta förhållande ska förändras.

I grunden handlar inte feminism om att kön inte existerar. Och jag tror nog alla vet att det finns biologiska skillnader hos män och kvinnor. Men jag är grymt tveksam till att alla klassiskt "manliga" beteenden och intressen beror på att vi är just män. Bara en sån sak som att dela in färger i manligt och kvinnligt känns extremt framtvingat. Vad jag vet så vill feminismen ha jämställdhet, samma sak som Paolo alltså. Ändå så har han grymt svårt att kalla sig för feminist. Dem han inte gillar är de militanta feministerna, så därför kallar han sig för en militant motståndare till feminismen. Därmed tycker jag han att han ställer sig på samma sida som militanta feminister (som tycker att män är djur), nazister och någon vänster extrem organisation som jag inte kan namnet på. Men bara för att det finns idioter inom en grupp, vilket det finns inom alla grupper, så kanske man inte ska döma ut hela gruppen. Det är lite som att döma alla kristna pga korstågen eller att säga att alla muslimer är terrorister, så därför vill man inte kalla sig kristen eller muslim.

Tror du inte att samhället behöver puffa på jämställdheten då?

- Jag kan berätta så här. Vet du vad den största tjänsten man skulle kunna göra jämställdheten är? I snitt är män fyra år äldre än sin partner och då har man kommit fyra år längre i karriären. Sen när man ska välja i ett par vem som ska vara hemma, då väljer man den som man rent ekonomiskt tjänar på.


Han har inte funderat på att svara på frågan? Istället så kommer han med en motfråga. Som han inte svarar på. Bra jobbat.

Men är inte det taskigt då, att pengar ska avgöra vem som får hänga med sin unge?

- Jo, det är det. Men så är världen. Pengar är pengar. Sen vill jag säga så här också. Min fru var hemma med våra barn. De första 6 månaderna då ska man ju vara hemma för då ska man amma. Ska pappan ta över då när det roliga börjar? När man får sova på nätterna, när man får gå ut och dricka öl, sitta på nåt fik med barnet och dricka cappucino? Fan, då tycker jag att mamman ska få vara hemma och vila upp sig.


Tror inte att så många föräldrar läser min blogg, men är det någon som tror att man som föräldrar kan få börja vila ut efter att barnet blivit 6 månader?

- Ja, fast jag kan tycka att samhället verkligen behöver hjälpa till för att folk ska....

- Varför då? Varför kan inte du prata med din kille? Då kanske du ska byta kille i såna fall.

- Mmmja, men nu pratar jag inte om mig personligen....

- Nä, men vem pratar du om då?! Det är intressant med feminismen som alltid pratar åt andra. Nu får du väl prata för dig själv!

- Okej men till exempel om det skulle vara en ekonomisk fråga, då skulle ju jag jobba och så skulle min kille vara hemma för att jag tjänar mer pengar.

- Jamen bra, då får du göra som du vill, och så får jag göra som jag vill.


Känns som att han avbryter Hanna Fahl väldigt mycket och inte låter henne få en chans att förklara sig. Känns som att han kommer med olika angrepp mot henne som person, och förväntar sig att hon ska göra olika saker fastän inte ens dem situationerna är aktuella för henne. Avslutningen är tydlig också, hon har inte ens sagt att hon vill eller inte vill vara hemma med eventuella barn, ändå slänger han det i ansiktet på henne.

House nu, så hinner inte läsa igenom eller tänka igenom det hela alltför mycket. Har blivit lite trött bara på alla som helt plötsligt geniförklarar Paolo Roberto för att "han säger som det är". Jag har bara hört killar/män säga så.

3 Comments:

At 11:57 em, Blogger .gustav said...

Förväntade mig lite av en kommentarstorm efter detta inlägget, men det blev ju väldigt tyst.

Jag håller med dig om att Paolo är klumpig i sina ordval, bufflig i sitt sätt att köra över programledaren och generaliserar lite väl mycket.

Anledningen till att så många har hakat på hans linje och "geniförklarat honom" som du säger, kan kanske egentligen grunda sig i att så många är så trötta på den feminism som idag driver totalt onödiga frågor in absurdum. När då någon kritiserar feminismen och kallar sig en militant motståndare till den är det lätt att haka på. Men vissa poänger tycker jag dock faktiskt att han trots detta har.

 
At 7:52 fm, Blogger lisa said...

jag tror att du är lite kär i Hanna Fahl...
:)

den som geniförklarar paolo roberto är ingen geni. men det är roligt när ngn vågar tycka det som inte är PK för en gång skull.

 
At 4:28 em, Blogger Sajmon said...

Gustav: Jag förväntade mig iallafall någon form av kommentar. Men egentligen så är ju många av hans idéer hyfsat lika vad de flesta feminister tycker, bara det att han inte vill kalla sig feminist.

Lisa: Vet inte vad PK står för, men har det inte blivit hyfsat inne för tillfället att inte kalla sig feminist? Känns som att de flesta verkar åka på samma tåg som Paolo, och samtidigt hålla med om det som feminism faktiskt står för.

Själv så har jag aldrig någonsin kallat mig för feminist, även om det kanske inte har särskilt mycket att göra med saken.

 

Skicka en kommentar

<< Home