Potentiell energi

Det är lite trist ibland. Det finns människor som man gillar. Vissa som man känner bra och andra som man känner mindre bra. Men det är svårt att hitta lägen för att gå vidare. Bara sitta och snacka. Inte särskilt avancerat egentligen, men ändå verkar det vara svårt att hitta tid för det. Man har trots allt träffat en hel del trevligt folk i sina dar. Och ändå så lägger man så pass lite tid på att faktiskt umgås med dem. Kanske är det just du som läser detta som jag pratar om. Eller så är det absolut inte dig jag menar. Svårt att veta eftersom jag inte vet vem du är. Men är du en trevlig människa så var inte rädd för att känna dig träffad.

Just nu är det lite som att jag gått i en fälla. Lite snabbt räknat så är det väl ca 1 eller två personer av alla som jag umgås med som är singlar. Inte den bästa omgivningen för att hitta ny potentiell partner. Och ta nu inte illa upp, men det är klurigt med icke-singlar. Klart att det finns några grymma fördelar också jämfört med singlar, men ändå. Tror nog det finns lite olika behov hos icke singel- och singelfolk. Nej, jag pratar inte om det fysiska nu. Men andra grejer. Jag är troligtvis helt fel på det som vanligt, men är det kanske så ibland att singlar lite mer försöker ha någon att prata med eftersom de inte på samma sätt delar "allt" med någon annan. De som lever tillsammans med någon agerar mer tvärtom, mindre snack, mer att hitta på grejer som de inte "får" göra annars. Om det rör sig om TV-spel, fotbollstittande, paintball eller någon annan "fånig", "manlig" grej. Påpeka inte att jag använda fnuttarna på ett fel sätt, för jag skrev det som jag menade.

Kritik är jobbigt. Både att ge och ta emot. Tyvärr klarar jag nog inte hantera det särskilt bra vanligtvis, jag startar hellre ignorera-maskinen. Paus-läge för hjärna och öron. Kanske är lite synd, troligtvis så missar man några bra grejer. Men jag slipper en hel del tjat också.