Tendenser

Vissa saker verkar inte helt bra. Och man kanske inte ska bry sig. Det är ju inte nåt som direkt berör mig. Men man blir ändå lite småorolig. Särskilt om det inte är ett enstaka tillfälle utan tendenser som är väldigt tydliga. Hoppas det bättras, är rädd för att det inte går helt bra annars. Men jag har säkert fel, så det ska nog gå bra ändå.

FB

Jag försökte hålla mig borta, men till slut så gick jag i fällan. Jag skaffade Facebook. Snacket var att man lätt kunde hitta gamla klasskamrater och knyta ihop bortglömda vänskapsband.

Så jag skapade ett konto liksom många andra. Jag hittade lite folk där, men mestadels så addade jag bara samma folk som jag haft på min "Kompis"-lista på andra liknande sidor. Jag skrev mina genomsnittliga 1 inlägg/vecka i någons gästbok/wall/superwall/miffowall som det brukar bli var man än är medlem. Men det jag verkligen fastnade för var minispelen. Onödigt vetande kring film är ett av mina bättre områden, och geografi går alltid att lära upp även om man inte var bäst. Så det blev lite High Score-jagande ett tag. Plus att jag kunde skryta med mina fina IQ-poäng. Men vad mer fanns det där? Inte särskilt mycket enligt mig.

Visst det är kanske kul att hitta nån kompis från gamla tider, men när man väl gått igenom den klassiska uppdateringen om vad som hänt så är man ändå tillbaka där man upptäcker varför man fortfarande inte är kompis med personen i fråga.

Facebook måste vara den rörigaste communityn jag stött på hittills. Ser ut att vara designat av någon som är lika kass som mig på den biten. Och att Facebook snor rättigheterna för allting som läggs upp där är helt sjukt. Just nu så försöker jag få mitt konto raderat, och bara det är en djungel. Man kan spärra kontot, men då finns ändå all ens info kvar där lagrad. Man måste först radera alla uppgifter man lagt upp där, sen skicka ett mail där man ber dem radera kontot åt en. Lagom krånglig procedur.

Jag bojkottade Facebook. Sen föll jag för frestelsen. Nu är jag tillbaka på steg ett, och det känns väldigt bra måste jag säga.

3 is a magic number

Tisdagar är kanske veckans bästa TV-kväll. Detta pga två avsnitt House, plus att det var CL-fotboll att se på. Men trots att jag inte spenderade någon tid framför burken är jag ändå grymt nöjd med kvällen. Äntligen säger jag.

Tid

Nu är det inte långt kvar tills man slipper höra en av de två eviga frågorna jag alltid får. Ska bli nice.

Newton

Superficial

Vad är det med mitt utseende egentligen? Någon får gärna förklara det för mig, för jag förstår inte det hela. Och varför frågar jag mig detta just nu kan du undra? Kan ju ta upp två exempel på det, båda har hänt under helgen.

Nummer ett var väl en annorlunda kommentar jag hörde om mig själv. Den löd så här:
"Simon, du är Jesus. Du har varit det sen tio år tillbaka."
Och nej, det handlar inte om att jag är nån frälsare av något slag. Så stort ego har jag inte lyckats bygga upp än. Men du måste väl hålla med om att det är en udda kommentar? Och det hade inte bara med håret att göra, även om det säkert spelade in. Det kom någon ytterligare kommentar angående kroppsspråk och sånt. Men det är ju också konstigt, vem vet hur Jesus rörde sig? Ok, det här var inte den stora grejen som fick mig att tänka på det första jag skrev, men ville ändå ta upp det av någon konstig anledning.

Den andra grejen skedde igår när jag var på företagsfest. Där var en cateringfirma som fixade med mat och sånt runt omkring. När vi serverades drinkar i början så kände jag igen en i personalen där. Vi gick i samma klass första terminen på högskolan, och vi var även i samma grupp där. Eftersom vi båda bor i Hässleholm så åkte vi även tillsammans på tåget ofta. Men i vilket fall, jag gick fram till henne och sa hej. Hon sa hej tillbaka och gjorde en svepande gest med armen för att visa att där fanns dricka att ta. Jag tittade bara tillbaka och log, det dröjde nog 5-10 sekunder, men sen kände hon igen mig. Hon tyckte att jag hade förändrats mycket, och det var därför hon inte såg att det var jag. Men kom igen, två år? Mindre än det till och med.

Jag vet såna som jag kännt sen de var 7 år, och de ser fortfarande exakt likadana ut. Men skillnaden på 21 och 23 år borde väl inte vara så stor? Kan förstå om det gått tio år, speciellt om det är tonårsperioden som skiljt en åt? Men två år när man passerat tjugo?

Det finns fler exempel på det, tro inte att detta är en enskild händelse. Kan ju ta upp tomtebilden jag har på crossnet till exempel. Även om jag gör en grimas där, så folk som känner mig har ändå svårt att tro att det är jag på bilden. Signe har svårt att känna igen mig på bilder som är några år gamla. Så vad är det med mitt utseende egentligen? Kan någon hjälpa mig? Väntar på svar..

Till Dale

Tog ss:en för ett tag sen, men har inte orkat lägga upp den. Mitt flash var lite konstigt, men om man räknar på -5 poäng för varje km så bör det vara 1 det ska stå.

Inga ödlor eller dinosaurier än

Det finns olika sätt att spendera sina onsdagskvällar. Med tanke på några hyfsat nyinförskaffade dokumentärer så måste man ju börja beta av högen. Den förra jag såg handlade om kometkollisioner. Tänkte då att jag kunde fortsätta det hela och kolla på "Last days of earth". Där listades de sju troligaste orsakerna till mänsklighetens undergång, deras händelseförlopp, och inom vilken tidsrymd de troligtvis kommer inträffa.

Kan inte säga att det hela kändes särskilt uppmuntrande. Fyra av grejerna som listades var på grund av oss människor, och de tre troligaste på listan hade alla (delvis) mänsklig grund. Kanske kan vara bra att veta.

Lite svårt att veta vad jag ska kolla härnäst. Troligtvis kommer jag vänta med Planet Earth till sist, så därför får det bli en serie i tre delar om min personliga favorit först. Galapagosöarna.

Temet Nosce

Jag vet inte hur det är med er, men visst finns det vissa personer som man ibland blir extra besviken på? Kanske inte för att de vanligtvis är bättre än alla andra, men det känns som att ens hopp om dem var satt lite högre.

Situationer kan dyka upp, ibland lite oväntat. Och det är svårt att veta hur man ska reagera. Som när det händer stora olyckor. Vissa får panik, andra blir helt lugna och den tredje går det inte att få kontakt med. Men det är svårt att veta vem som kommer reagera på vilket sätt. Man kan ju svara på det i förväg och säga att man själv är den lugna som fixar biffen när alla andra sitter och gråter i ett hörn. Men man vet ändå aldrig riktigt hur det blir förrän man väl hamnar där. Man ljuger ju kanske inte när man svarade tidigare, men man var inte i ett läge där man visste svaret.

Jag har hamnat i samma läge två gånger nu. Inte exakt samma sak kanske, och egentligen så har det inte spelat så stor roll. Men det är ändå hyfsat liknande, och det är fortfarande samma stötesten. Jag trodde inte att den fanns där förr, men jag blir mer och mer medveten om dess närvaro. Och jag tycker att jag borde veta bättre, men ändå så lyckas jag inte övertyga mig själv.

Know thyself.

Inte korpen längre

Imorgon smäller det. Fotbollsturnering i Qpolen. Spelade förra året också, och hoppas att det blir lika skoj det här året. Spelar med några jag känner, någon jag bara kan namnet på och troligtvis någon jag aldrig träffat förr. Har faktiskt ingen aning, men skoj ska det bli. Första matchen spelar 19.12 imorgon fredag, så kom gärna ner och kolla när jag och ett gäng lite äldre personer spelar. Jag spelar med Ahnells Revisionsbyrå, vilket känns som ett väldigt naturligt lag för mig att hamna i :)

V för vengeance

Satt och kollade lite på V för Vendetta. Den gick på tv lite tidigare idag. Såg den när den var ny, kommer inte ihåg om det var på bio eller ej. Minns att jag tyckte att den var bra, men ibland så kan det vara svårt att komma ihåg vad man egentligen tyckte och kände förutom lite vaga beskrivningar. Var gött att se den igen, och påminnas om att den verkligen var bra. Slutet gör grymt mycket för filmen också.

Ett S och lite till

Sexan har börjat visa lite nyare Simpsons-avsnitt. Gött att inte bara se 10-15 år gamla repriser längre. Lagom bra kommentar idag när Bart satt och spelade ett TV-spel.

You have destroyed all human life on earth!
Level 1 complete.

Film på bio

Biodags blev det. En film som jag hört gott om från rätt håll, utan att jag för den delen hade någon koll på vad den handlade om egentligen. Jag talar såklart om This is England.

Trodde först att vi bara skulle vara två i salongen, men sen kom det två pensionärer som också ville se den. Vet inte riktigt vad jag ska säga om filmen i övrigt. Jag tycker att alla som klarar av att se den ska se till att göra det. Det var inte helt lätt, vissa scener var jobbiga att se. Kändes tragisk även om den även innehöll humor och några väldigt sköna scener och karaktärer. Vissa bitar var lagom skrämmande, kändes inte helt långt borta från vad Sverigedemokraterna kan bli/är här i Sverige.

Så snabb sammanfattning. Se den.

Riksdagsmotion

Löpning 4 km, cykel runt halvmilen och fotbollspelande i 1½ timme. Inte en vanlig söndag för mig, men så har det varit idag. Är lagom nöjd kan jag säga, nya inlägg och jag kanske kan hamna på en sådär 10 motionsrundor om året. Man kan ju hålla tummarna för det.

Annars är det ju som så att helgen är slut. Om en minut från att jag skriver den här meningen, klockan står på 23.59 just nu. Det betyder att jag ska jobba imorgon. Borde nästan få ledig med tanke på att jag jobbade igår. Men så det tyvärr inte. Men det svåraste varje dag är att komma ur sängen, när väl det är avklarat så är resten räkmacka.

Känns som att det är höst nu. Svårt att veta ibland, men är hyfsat säker på att det är höst. Träden brukar ge en ledtrådar om sådana saker. Och jag kan se träd från mitt fönster, så jag behöver inte ens gå ut och känna på luften. Har ingen termometer heller. Känns inte som en sak man behöver. Framförallt när man ska till jobbet. Antingen så regnar det, eller så regnar det inte. Och man har ändå samma kläder, så jag kollar inte ens efter om det regnar. Fast regnar det väldigt massor och jag har större marginal än de vanliga 30 sekunderna så kanske jag snabbt plockar fram en regnjacka. Men man vet aldrig.

Ins(t)i(n)kter

Ibland så gör man det så lätt för sig. Inte direkt medvetet, men man gör det ändå. Jag gör det. Inte för att jag lyckas lista ut det när det väl händer eftersom man är så grymt blind. Men har man tur så kanske man nån gång kan se det i efterhand åtminstone. Vad jag pratar om? Ojämnhet. Förväxla det inte med jämstäldhet eller feminism, för det är inte ens nära det jag pratar om.

Jag har vissa tendenser till att vara smågnällig. Andra skulle nog säga gnällig för att vara mer exakt. Men en tanke som jag får lite då och då är att alla andra är så väldigt ojämna. De beter sig och handlar olika från gång till gång. Ingen som helst antydan till att vara konsekvent. Att jag är stabil, medan alla andra skuttar rundor som i en hoppborg på sina olika humörsvängningsbollar. Och det känns lite farligt att börja tänka så. För innerst inne så vet jag nog, jag är inte helt säker men jag hoppas att jag vet det, att problemet ligger hos mig. Det kan ju vara så att det är jag som ser med andra ögon på grund av vilket humör jag är på, kanske världen utanför min bubbla fortfarande är likadan. Jag hoppas att jag någon gång ska lyckas förstå det.

Skrev rubriken nu i efterhand. Känns så där lagom Norra Skåne-dålig.

Spend your time asking everyone else's permission

Favoritfilmer. Inget lätt ämne. Jag kan räkna upp mängder med filmer som jag gillar, men just favoritfilmer är grymt svårt. Personligen tänker jag nog mig en top 5 eller 10 lista, men sen att verkligen göra den är på gränsen till en omöjlig uppgift. Men har funderat en del på sistone, och jag har nog kommit fram till två filmer som är med på listan. The Matrix och Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Två filmer som påverkat mig på ett eller annat sätt. Nu de senaste dagarna funderar jag lite kring en annan film, men egentligen är det inte filmen som gör att den ska vara med.

Jag pratar såklart om Closer. Såg den på bio inne i Kristianstad tillsammans med Gustav och Jennie nån dag när vi funderade på vad vi skulle göra. Vi var inne i Kristianstad och hade egentligen inte ens bestämt oss för just bio, det var ett av flera tänkbara alternativ. Gustav nämde Closer, att han hade hört något bra om den. Så det blev Closer. Har faktiskt inte sett den sen dess, även om det blir nog att jag ser den snart igen. Tyckte att den var helt ok, men man får nog se upp vem man ser den med. Kommer ihåg att där var en pappa som såg den med sin son. Helt fel film för det kan jag säga.

Men varför ska då Closer vara med på listan om den inte är något totalt extraordinärt som man absolut inte får missa? Svaret är som så många gånger tidigare Damien Rice. Closer var mitt första möte med honom, även om jag tror att Gustav hade nämnt honom någon gång tidigare, utan att det då hade lyckats fånga mitt intresse. Ett lustigt sammanträffande var att när jag sen kom hem och slog på ZTV så spelade de just då The Blower's Daughter. Jag har aldrig någonsin, varken före eller efter det, hört den låten spelas på TV. Men den kvällen så hörde jag den först på bio och sen från min TV. Tycker det ofta händer såna knas-saker. Så kanske Closer platsar på listan på grund av det. Min lista. Mina filmer.