En Hi-5 & 1 Kebab i Bröd

Har verkligen haft noll tid till saker de senaste dagarna, och behöver sova några timmar extra i natt eftersom det bara blev ca 4 timmar igår. Men lite plus och minus.

Minus. Dagens fotbollsmatch. Ibland vill man bara lägga av.

Plus. Gårdagens match. Platserna gjorde att vi fick se båda landslagen passera precis intill oss när de skulle hämta sina medaljer. Jag var såklart tvungen på att ropa på Özil, matchens bästa spelare, och göra en high-five/handskak. Det finns på film, och jag ser läskigt nöjd ut efteråt.

I got some bruises and I got a scar

Man måste lägga ner lite tid på saker och ting. Säger jag som är absolut sämst på just den biten. Att lägga ner tid på saker som behöver göras. Men jag lägger gärna tid på saker jag vill göra. Eller saker som gör att jag slipper göra andra saker.

Rent allmänt så är man (jag) lite för kass på att berätta för personer hur mycket de betyder för en (mig). Och det är trist. För blir man inte glad av det? Uppmuntrad? Det känns som att det ofta är enklare att peka finger på någon än att ge en klapp på axeln.

Tänkte mer på det här förr när jag var i ett annat läge, men nu är det en grej som är lite mer allmänt implementerad i mitt vardagliga tänkande. Det hindrar mig inte från att misslyckas, men reflektion kan med lite jobb och tur få till en långsiktig föränding. Så varför inte tänka?

Jag uppskattar tänkande. Och man måste inte tänka "rätt", men tänkande är så mycket bättre än det där andra. Zombies. För de verkar väl inte tänka särskilt mycket? Det finns på tok för många som tänker för lite. Kanske att de inte har behövt tänka. Men alla kommer någon gång att hamna i ett läge där de måste börja tänka. Har du nått dit än och står ändå kvar, eller fick tänkandet dig till att göra en förändring? För mig kom tänkandet rättså sent, och det ledde helt klart till förändring. Men det känns som att jag har mer kött på benen än vad jag hade tidigare. Lite mer kött runt magen också för den delen.

Avslutar med ett citat som inte har ett dugg att göra med övrig text i inlägget. Kanske inte jättesvårt att lista ut från vem.

"Purpose? Like myself better? Probably. Treating myself with music that comforts me? Yes. Getting people to like what I do? Sure. It is a narrow path the creativity. Am I doing this for some higher good, or is it to boost my ego? I don't know, I never know that."

Tribute

Makalöst bra. Inlevelse som ingen annan. Min första idol.

I'm sitting in my room

Ibland lägger man märke till de små sakerna. Kommentarer. Inte onda kommentarer eller att de är riktade mot en själv. Men när man ser mönster. Först hände det en gång, inte så mycket att analysera. Men nu har det hänt tre eller fyra gånger. Alltid vid liknande tillfälle, alltid med samma syfte. Då börjar det kännas lite udda. Min gissning skulle vara att det handlar om någon form av rädsla, men det är lite trist för det pajar ju för mig också. Jag har inte den rädslan, även om vissa saker är svårare i andras närvaro.

Kanske att det dyker upp ett tillfälle att upp det, eller får jag väl försöka skapa ett tillfälle. Troligtvis skulle det uppskattas om jag bara lät det vara. Men man har ju ett visst rykte att leva upp till. Som att vara jobbig lite då och då. Det är inte särskilt lätt, men jag ser det som en utmaning. Våga hamna i obekväma lägen.

Förresten, Morgan var grym förra veckan. Han sa det att han tog illa vid sig när kompisar var hemma hos honom och låste om sig när de gick på toaletten. Han såg det som ett tecken på att de inte litade på honom eller att de inte var trygga i hans närhet. Hos mig har man inget val, här får man känna sig trygg eller hålla sig. Kul för mig, troligtvis hatat av de flesta. Hade varit intressant att veta hur många som struntat att gå på toa hemma hos mig eftersom det inte går att låsa. När jag gräver bland mina fördomar kommer jag på några namn hyfsat snabbt.

Distans är sjukt viktigt. Men den där distansen är inte alltid helt lätt. Ibland räcker det inte ens att man inser vad man varit med om, man måste också vara helt säker på att man är förbi det. Och det är ju den kluriga biten. Halvdistans eller heldistans. Om man ens kan nå heldistansen. Jag var förbi den, med god marginal till och med. Men vissa saker har en tendens till att komma krypandes tillbaka. Steg för steg. Och helt plötsligt är man tillbaka på ruta ett. Som vilken annan grej man har liggandes i sin ryggsäck är den där. Var den där hela tiden? Går den ens att bli av med?

De saker man inte pratar om är samma saker som man mest av allt hade behövt berätta om. När man väl tar upp dem är det för att de är förbi.

Raderad

Jag har inget sifferminne. Kanske beror det på bristande koncentration, fel teknik eller att jag bara är kass. Som telefonnummer till exempel. Jag behöver verkligen en lista med alla kontakter. Finns inte den listan så blir det lätt att jag glömmer bort den personen vid mass-sms, vilket kanske inte är de viktigaste messen att skicka, men ändå. Men ibland raderar jag ändå kontakter. Man har ju trots allt ändå nummer till en hög med folk som man har noll kontakt med. Så varför inte radera dem?

Putting some fire up your ass

Saker man kan få vill man aldrig ha. Det ouppnåliga är det enda man önskar sig. Eller, ibland är det inte ens en önskan. Men vetskapen om att det finns något annat gör att man aldrig nöjer sig.

Det finns vissa ämnen som är svåra att ta upp i bloggen. Ofta är det samma ämnen som är svåra att ta upp när man pratar med någon. Vet inte om de behöver tas upp, men troligtvis. Eller så är det självklart, bara att jag inte fattat det. Eller så är det så att ingen annan fattat. Eller 50/50. Passande nog i landet lagom. Och nej, jag klagar inte på lagom. Lagom är prefekt.

Ibland känns det som att man hamnar på platser i livet av en slump. Man går dit vinden blåser. Men man måste nog ändå se till att ha segel och försöka ta in en riktning. Det är gött att bli äldre, hoppas alla verkligen inser det. Kommer du hamna på den plats dit du tror dig vara på väg mot?

You can hold her hand
And show her how you cry
Explain to her your weakness
So she understands
And then roll over and die

You can brave decisions
Before you crumble up inside
Spend your time asking everyone else's permission
Then run away and hide

Or you can sit on chimneys
Put some fire up your ass
No need to know what you're doing or waiting for
But if anyone should ask
Tell them I've been licking coconut skins
And we've been hanging out
Tell them God just dropped by to forgive our sins
And relieve us our doubt

Favoritklipp

Det finns häftiga grejer, sen finns det grejer som är häftiga. Och optiska illusioner är svåra att ogilla vanligtvis, men den här gillar jag mer än andra jag sett. Ett absolut måste att kolla in. Brukar skippa såna klipp eftersom jag är misstänksam av mig, men jag tryckte fram de olika sekunderna i klippet med ljudet avstängt först för att se så att det inte skulle vara en jobbig skrämsel-film. Så gör gärna likadant. Ett tips är att fokusera på pricken hyfsat i mitten av skärmen, det är nog det som är enklast att fästa blicken på. Så snälla, lova att ni för en gångs skull klickar på länken jag bifogar.

Jo, den är verkligen häftig.

Stuck in the middle

På väg bort och på väg mot. Varifrån och vart behöver inte defineras, men helt klart att det är en resa det rör sig om. Undrar om man någonsin verkligen lyckas landa?

I don't see what anyone can see, in anyone else

Knappt farlig låtlista jag har snickrat ihop nu. Kanske finns någon låt som jag redan borde ha tagit bort och någon självklar som jag missat, men det blir säkert bra till slut.

Ibland finns det så mycket tankar att det inte går att filtrera ut något. Börjar bara blinka Overload framför mig. Kanske då man vet att man borde och gått och lagt sig för en kvart sen. Eller igår. Det är ju inte helt sällan det är roligare att sova än att vara vaken.

Tänk om man hade kunna gå i sömnen ett helt liv, undrar hur det skulle vara? Skulle man komma ihåg något om man vaknade precis innan man dog? Kommer ihåg en konstig tecknad tv-serie som jag såg en gång. Den var rättså kort. Men storyn gick ut på att en man drömde om ett folk. Och folket utvecklades, och till slut kom deras forskare på att de bara existerade i mannens dröm. Så de gjorde en uppfinning som gjorde att de kunde ta sig ut ur verkligheten, och sen flyttade de mannen till sin egen värld och ett rum där han aldrig skulle störas så att han vaknade. På det sättet skulle deras värld inte behöva gå under när han vaknade. Det var ett barnprogram, och ärligt talat, är det inte sjukt läskigt? Kan det inte bli att barn inte vågar somna eftersom de tror att drömfolket kommer röva bort dem så att de aldrig vaknar igen? Helt sjukt. Och helt sjukt att jag kommer ihåg det, borde vara nästan 10 år sen jag såg det där klippet.

Plus

Idag är det konsumentinformation som gäller. Ett spännande ämne där det ligger på allas ansvar att vara uppmärksam och även hjälpa andra när det finns möjlighet. Så idag handlar det alltså om Coca Cola.

Vet ni vad en burk läsk kostar på Ica Kvantum i Hässleholm? Ett helt ok pris måste jag säga, 5,50kr + pant. Panten är såklart 50 öre för en burk, samma som alltid alltså. Alltid. Överallt i Sverige. 50 öre. Ok, men vidare till priset.

Fanta, Sprite, Coca Cola Light, alla kostar de 5,50 och den där panten. Från Wikipedia: "Pantsystemet lånar pengar av köparen och lämnar förpackningen i pant. Konsumentens fordring återbetalas vid återvinning." Vet ni vad en burk Coca Cola kostar? 6,90. Plus pant då. 1,50 snor de åt sig vid varje burk. Eftersom det är den mest säljande. Och folk betalar säkert det, de har ju trots allt monopol på läskeblasksmarknaden. Personligen blir jag förbannad. Blir inte du förbannad?

Så det är dags för alla att bojkotta Ica Kvantum i Hässleholm. Jag hoppas det inte ser likadant ut på andra ställen. Men faktiskt är det inte de 1,50 som jag blir mest upprörd över. De får själva välja sin prissättning. Det som gör att affären förtjänar att brännas ner är det som står sidan om. "+Pant 0,60". WHAT!? Först trodde jag att jag läste fel, och det kanske bara var att de skrivit fel. Jag köpte inte en burk för att kolla, men borde väl göra det. Hur kan man ta mer betalt för panten? Det står ju 50 öre klart och tydligt på burken. Helt galet! Det är pengar som jag då ska ha tillbaka, panten är pengar jag ska ha tillbaka. Kolla Wikipedia, där står sanningen.

Så jag ska bege mig ner på Kvantum och se hur mycket det är jag kommer få betala i pant. Och om de snor 10 öre extra av mig ska jag i fortsättningen panta alla mina Coca Cola-burkar där nere och kräva 60 öre per burk. Rätt ska vara rätt.

Flamsäkert är nästan ett anagram på fallskärm

Ok, jag ska vara tydlig, även om tre inlägg i rad har handlat om samma sak. Och att jag nog redan har berättat det för alla. Jag ska hoppa fallskärm i sommar. Känns lite smånervöst, men tror det blir oerhört roligt. En grej som jag alltid har velat göra men samtidigt trott att det aldrig kommer bli av. Men det ska bli av. Bra att veta att man får något vettigt gjort här i livet.

Jag är inte orolig

Flamsäkert

Anmälan ivägskickad, hälsoundersökning bokad. En sån grej som man har lätt för att börja planera verkar faktiskt bli av för en gångs skull. Känns lite som att kasta sig ut i det okända. Även om det är i det väldigt kända. Ska bli intressant att se hur man reagerar. Ibland tänker jag att allt man upplever är bara varianter av känslor som man redan haft. Får se om det här blir något nytt, men det borde det inte vara. Kanske mer, men inte annorlunda.

En bit på vägen

Sökmotorer

Det finns några grejer som vanligtvis lockar nya besökare till min blogg. Vilka grejer?

"don't let those bastards reel you in lyrics"

Eftersom jag länkade till den låten precis när den släpptes. Låg före artistens hemsida och såna grejer. Och texten finns inte någonstans, den fanns inte här heller. Men det är tillagt i efterhand.

"smådiktatorerna"

Många som blir besvikna och bara hittar mina ordvitsar med namn. Saddam Hysén och sånt.

"tågfilm"

En dag ska jag spela in en tågfilm bara för att glädja alla som googlar fram sig till min sida. Som det är nu så hittar de bara en liten text om Station Agent. Får hoppas att de ser filmen iallafall.

Och nu anledningen till inlägget. Nu hade någon kommit hit via en citat-sökning. Och man blir glad när det är bra citat. Förhoppningsvis tycker man själv hyfsat bra om dem om man nu citerar dem.

"That's because we're uncool. And while women will always be a problem for us, most of the great art in the world is about that very same problem. Good-looking people don't have any spine. Their art never last. They get the girls, but we're smarter."

Det låter inte bittert va?

Potentiell energi

Det är lite trist ibland. Det finns människor som man gillar. Vissa som man känner bra och andra som man känner mindre bra. Men det är svårt att hitta lägen för att gå vidare. Bara sitta och snacka. Inte särskilt avancerat egentligen, men ändå verkar det vara svårt att hitta tid för det. Man har trots allt träffat en hel del trevligt folk i sina dar. Och ändå så lägger man så pass lite tid på att faktiskt umgås med dem. Kanske är det just du som läser detta som jag pratar om. Eller så är det absolut inte dig jag menar. Svårt att veta eftersom jag inte vet vem du är. Men är du en trevlig människa så var inte rädd för att känna dig träffad.

Just nu är det lite som att jag gått i en fälla. Lite snabbt räknat så är det väl ca 1 eller två personer av alla som jag umgås med som är singlar. Inte den bästa omgivningen för att hitta ny potentiell partner. Och ta nu inte illa upp, men det är klurigt med icke-singlar. Klart att det finns några grymma fördelar också jämfört med singlar, men ändå. Tror nog det finns lite olika behov hos icke singel- och singelfolk. Nej, jag pratar inte om det fysiska nu. Men andra grejer. Jag är troligtvis helt fel på det som vanligt, men är det kanske så ibland att singlar lite mer försöker ha någon att prata med eftersom de inte på samma sätt delar "allt" med någon annan. De som lever tillsammans med någon agerar mer tvärtom, mindre snack, mer att hitta på grejer som de inte "får" göra annars. Om det rör sig om TV-spel, fotbollstittande, paintball eller någon annan "fånig", "manlig" grej. Påpeka inte att jag använda fnuttarna på ett fel sätt, för jag skrev det som jag menade.

Kritik är jobbigt. Både att ge och ta emot. Tyvärr klarar jag nog inte hantera det särskilt bra vanligtvis, jag startar hellre ignorera-maskinen. Paus-läge för hjärna och öron. Kanske är lite synd, troligtvis så missar man några bra grejer. Men jag slipper en hel del tjat också.

Tillit

Idag har det varit val. Jo jag röstade. Och partiet jag röstade på fick minst en mandatplats vad jag vet. Så känner jag att jag bidragit till det demokratiska samhället? Inte ett piss.

Hur var det, ca 40% av de röstberättigade inom EU gick och röstade? Minskat med 4% eller nåt sånt sen förra EU-valet. När man tänkte att det kanske blivit lite större nu och EU verkar få mer och mer makt så kanske fler går och röstar. Men så är det inte.

Jag tycker nog att samhället blir mer och mer skrämmande. I ett demokratiskt samhälle så är det medborgarna som väljer vilka som ska styra, och sen är det deras uppgift att granska staten så att de verkligen sköter sig. Men känslan av att det är vi som blir granskade och inte tvärtom blir större och större. Sätt upp några punkter angående den personliga integriteten som du inte tycker ska få brytas, kolla listan om 10-20 år och kontrollera om gränserna har flyttats eller ej.

Det är olagligt att läsa någon annans brev. Jobbar du så kanske arbetsgivaren kollar din e-mail. Och vem vet vilka som egentligen har koll på ens hotmail- eller gmail-konto? Vi är nog rättså körda.

Harm

Jag har ett visst temperament. När jag var liten så kunde jag bli fullständigt galen, men numera så är jag något lugnare. Oftast så kontrollerar jag det rättså bra, kanske att jag får en mörk blick och tänker lite onda tankar. Men sen är man på fotbollsplanen. Och visst, jag går ju inte bärsärk direkt, men blir nog ändå något mer aggressiv. Som när en i motståndarlaget försökte tjuva sig till en inspark när vi skulle ha bollen. Efter det så hamnade vi i några dueller med varandra, och man fick och gav några smällar. Kom dock i ett läge när jag sparkade lite mer på hans vader än på bollen. Inte jättefult, men man vet med sig att ens intentioner inte var helt klockrena. Så vad gör man?

Efter matchen precis innan jag ska bege mig hemåt så tar jag tag i honom. Nej, jag slog inte till honom. Men jag sa förlåt för att jag kanske var lite oschysst. Och vet du vad? Han sa att det var helt ok, att det var sånt som händer och utan det där att det tänder till så är det inte fotboll. Vi stod och pratade några minuter om det och lite blandat. Verkade vara en riktigt schysst kille. Vad jag vill säga med detta? Vet faktiskt inte riktigt. Men det är gött att ha någon form av ventil, för mig i form av fotboll. Därmed inte sagt att jag tycker det är bra med fult spel. Men man måste få tagga till lite extra. Får man en knuff så knuffar man tillbaka nästa gång. Tar någon bollen från en så tar man tillbaka den.

En person sa en gång att jag såg galen ut när jag spelade fotboll. Eller om det var farlig. Vet inte hur det är med den biten, men man är väl hyfsat fokuserad på det man gör och det kanske gör att man ser annorlunda ut.

Idag gick det väl inte helt bra rent allmänt. Även om vi ledde med 1-0 så hade vi noll spel och förlorade till slut med 5-2. Rättvist resultat. Men jag hade ett skott som väldigt gärna hade fått gå in. Skott utifrån som hade gått klyka in. Och självklart ska det komma en målvakt och paja det för mig. Har faktiskt inte gjort ett ända mål hittills i år. Är det fyra matcher vi spelat? Plockade iallafall två till assist ida. Har inte koll på den räkningen, men tror nog jag fått till en del avgörande passningar. Det är jag och Xabi.

Verkar som att det blir ett litet äventyr för mig i sommar. Känns som att det nog ska bli av. Har varit sugen på det under en lång tid, så ska bli extremt nice om det verkligen blir av också. Har kollat upp alla sidogrejer som måste fixas, och det verkar faktiskt inte helt krångligt. Jag har flygit "en" gång. Men det blir ju två. Fram och tillbaka. Får se om det blir lite fler gånger i sommar.