Väntans tider

Nu har jag gått och varit smånervös i sådär två veckor. Det vill verkligen inte försvinna. Jag vet inte ens om den uteblivna informationen är bra eller dålig. Varje dag så går man och undrar. Det värsta är när man ser att det finns ett nytt mail i inkorgen. Hoppas, hoppas, hoppas... Men nej, inga svar får man. Det kommer ju komma någon gång, men ovissheten är alltid jobbig. Ett svar, positivt eller negativt, känns alltid bättre än väntan. Även om spänningen på en nivå kan göra det intressant så känner man mest frustration i slutändan. Nyfikenheten är för stor helt enkelt.

Sleep don’t weep
My sweet love
My face
It’s so wet
'cause my day
Was rough

Former

Jag har ett enformigt arbete, det kan jag erkänna. Men är det något jag inte kan klaga över så är det tiden jag får över till att tänka och fundera på saker. Det är inte alla moment som man behöver vara särskilt koncentrerad i eftersom man kan dem utan och innan, men har man tid att tänka under dagen så slipper man ligga vaken i timmar innan man somnar för att man ligger och grubblar på saker. Kan ju säga att jag inte kommer lida brist på saker att tänka på under morgondagen.

Besked?

Väntar fortfarande på det där beskedet. Det borde väl komma den här veckan? På sistone har jag varit lite smånervös varje gång jag sett att jag fått nytt mail. Kanske, kanske, kanske... Så går tankarna medan inboxen öppnas. Men trots detta så är det på annat håll mina tankar håller till på för tillfället. Vissa saker är svårare för hjärnan att släppa än andra .

Notepad

Alltså, det är sjukt. Jag skrev mitt projektarbete under gymnasiet i notepad. På den tiden den största och viktigaste rapporten man någonsin gjort. Notepad.

PUG

För nåt år sen gick en dokumentär-serie på STV med Henrik Schyffert. Den hette Dokument: Humor och handlade inte helt osannolikt om just humor. En väldigt bra serie som var både intressant och rolig. En av teorierna var kring smal humor. Hypotesen var att ju smalare humor, desto roligare för de som fattar den. Och det stämmer inte alltid men faktiskt förvånansvärt ofta. Det är en form av internhumor egentligen, en till viss del homogen grupp som skämtar om det gemensamma.

Strippen nedanför är ett exempel. Jag kan tänka mig att det är max 2-3 som av de som läser bloggen som fattar det roliga, och nog endast Emil som kan förstå alla delar. Men även jag kände mig lite ringrostig när jag läste den, behövde lite tid för att komma på vad PUG stod för.

En liten hälsning till Emil :)

IP55

Den här veckan har varit lite väl mycket upp och ner. Var trött på jobbet i måndags vilket aldrig är bra. Var piggare i tisdags efter en god natts sömn. Son runt åtta timmar i natt igen men blev ändå trött framåt eftermiddagen idag. Så jobbigt att vara trött..

Min konstigaste hemliga hobby? Lätt att jag vet svaret på den frågan.

Stuck by the phone again

Varför sover jag inte mer? Det är ju så grymt mycket skönare att få sova 7-8 timmar istället för 5-6.. Ska se om jag kan lyckas med att gå och lägga mig lite tidigare igen. Har ju egentligen inget särskilt för mig om kvällarna, men ändå så är det alltid något som man har svårt att slita sig ifrån.

Jag har aldrig lyssnat särskilt mycket på Radiohead. Creep och No surprises har varit de enda låtarna som jag kunnat namnet på ens. Ska se om det kanske kan bli ändringar på den punkten, Jigsaw Falling Into Place är ruggigt bra, kanske tillräckligt bra för att jag ska köpa deras senaste skiva. Får se hur jag gör.

Känns som att veckorna blir längre och längre. Man kan ju tro att det borde vara tvärtom men så är det inte. Avstånd är inget bra..

Jigsaw

Before you run away from me
Before you’re lost between the notes
The beat goes round and round
The beat goes round and round
I never really got there
I just pretended that I had
What’s the point of instruments
Words are a sawed off shotgun

Dum telefon

Min mobiltelefon har inte mått helt på den senaste tiden. Är jag slö på att skriva sms eller om de är ovanligt tråkiga är det för att jag oftast inte kan trycka nedåt eller åt vänster vilket gör vissa ord svårare att skriva än andra. Bara att komma till rätt meny kan vara jobbigt. Hoppas att alla har förståelse för detta.

Tåg

Glömde ju skriva en sak här. Jag såg Station Agent i helgen. Det var väldigt länge sedan jag såg den, hade glömt bort hur bra den var. En väldigt skön film, och humormässigt så har den en scen som är i klass med krocken i Sideways. Dags för mat nu.

Klar

Sådär, då var det gjort. Inte så mycket mer jag kan göra nu, känns som att det mest handlar om jag är tillräckligt bra eller inte. Hur det än går så är jag nöjd med att ha gjort ett vettigt försök.

Kanske

Nu gäller det bara att göra sitt bästa och hålla tummarna.

Inte så kreativa inlägg

Har några grejer från Penny-Arcade som jag har sparat på datorn. De är så ruggigt roliga så jag måste nog posta dem lite då och då. Kan ju börja med lite Star Wars.

Tight

Sverige är inte riktigt lika effektivt på att utnyttja sina ytor kan man känna efter att ha sett det här klippet.

23 saker att göra i en hiss

Jaja, hur kul är listor kan man tänka. Men jag återupplever lite gamla Skrattnet-minnen och då får man posta sånt här.

1. Låt som en racerbil då någon går in i eller ut ur hissen.
2. Snyt dig och erbjud alla att se ditt näsduksinnehåll.
3. Grimasera smärtfyllt på samma gång som du smäller till dig i pannan samtidigt som du säger "Håll käft! För helvete, håll käft allihopa!"
4. Vissla de fem första noterna ur It's a small world oavbrutet.
5. Sälj jultidningar eller majblommor (helst förra årets).
6. Under en lång tur i hissen, luta dig från ena sidan av hissen till den andra då hissen kränger till.
7. Raka dig.
8. Öppna din handväska eller portfölj, kika in och viska lagom tyst, "Har ni tillräckligt med luft där inne?"
9. Erbjud namnskyltar till de personer som går in i hissen. Bär din upp-och-ner.
10. Stå tyst i ett hörn, med ansiktet vänt mot väggen. Säg inget, gå inte av på någon våning.
11. Då ni kommer fram till en våning, försök att bända upp dörrarna med fingrarna och spela oerhört överraskad då de öppnas automatiskt.
12. Luta dig mot en annan person och viska. "Blod. Blod. Blo-o-o-od."
13. Välkomna alla nya passagerare genom handskakning och be dem kalla dig general.
14. Ett ord: Väderspänning.
15. Blockera dörrarna på översta våningen och insistera på att hissen inte ska röra sig ur fläcken förrän du hör den krona som du släppte ner i hisschaktet slå i botten.
16. Gör TaiChi övningar.
17. Stirra på och grimasera mot en annan person. Säg slutligen "Jag har nya sockor!"
18. Vänta tills minst åtta personer har kommit in i hissen, jämra dig och mumla fram, "Åh nej, inte nu! Djäkla åksjuka..."
19. Ge ut religiösa tidskrifter till alla i hissen.
20. Låt som en katt lite då och då.
21. Slå vad med dina medpassagerare att du kan få in en femtioöring på tvären i din näsa.
22. Rynka pannan och muttra, "Måste gå! Måste gå!". Ge slutligen ifrån dig en djup suck och säg sorgset, "Oj..."
23. Visa ett sår för de andra passagerarna och fråga om det ser infekterat ut.

So I look to my eskimo friend

Jag var och såg Damien Rice förra året. Känns som att det var ett tag sen. Jag minns inte allt sådär jätteklart från konserten, vet inte riktigt varför. Och man kan fråga sig vilken som var konsertens höjdpunkt. Tror Gustav skulle säga The Professor som Damien inledde med. Ensam på scen med sin gitarr. Och visst var det bra. Och I Remember blir väldigt mäktig mot slutet. Men personligen så måste det nog vara låten som före konserten var en av de få som jag aldrig haft som personlig favorit under någon period. Jag pratar om eskimo såklart. Runt 3:20, där det utdragna ...When I'm dooooooown.. kommer och operasången träder in. Då tänds en lampa som snurrar rundor så det blir små ljusprickar överallt i hela lokalen. Det kändes helt plötsligt som det snöade inomhus. Helt magiskt. Räcker att tänka tillbaka lite kort på det ögonblicket för att man ska må bra.

Fotboll på en vardag?

Min ena stortå har varit helt blå/svart under nageln ända sen jag blev stämplad för 3-4 månader sen eller nåt sånt. Funderar på om nageln håller på att lossna nu. Intressanta fakta va?

Men varför tog jag upp det här med tån? Jo, jag spelade lite fotboll ikväll med random folk som jag inte kände, förutom John då som drog med mig. Fick lite ont i tånt rättså snabbt vilket gjorde att jag var lite försiktigare i vändningarna.

En lite rolig grej med fotbollen att där var några jag kände igen sen min grundskoletid. Bland annat såg jag en som gick två klasser över mig, som jag förr såg som den buttraste och en av de störigaste personerna jag någonsin träffat. Nu under kvällen verkade han vara en av de gladare typerna. Kul att se en sån förändring av folk, eller om det nu kanske bara var jag som fått ett annat intryck av honom under skoltiden. Men förändring brukar vara skoj, så det är bra i vilket fall.

I could sleep

Har inget kvar att göra som jag känner att jag behöver göra idag. Klockan är halv åtta, och det är fritt fram att gå och lägga sig eller somna framför TV:n. Känns bra.

Band of Horses - Is there a ghost

Jag vet inte exakt vad det är med den här låten. En sån låt jag gillade första gången jag hörde den på radion, inte många låtar som är sådana. Vet inte om jag fattar texten heller, som för den delen är väldigt repetativ också. Det är bara 3 olika rader som upprepas. Men det är nåt med låten ändå, kan inte riktigt greppa det. Idag när de spelade den så fick jag rysningar längs med hela ryggraden.

När man hör musik, ser film eller vad det nu är så är det inte alltid man förstår saker. En av mina sämre egenskaper är att jag då alltid ska ta reda på vad det hela betyder. Och det kanske inte är helt fel i sig, men det gör att man inte ger möjlighet åt sig själv att göra sin egen tolkning. Det måste inte alltid finnas en "rätt" lösning på klurigheter. Jag gör nog världen lite enklare än vad den är ibland. Ofta säkert svårare också, det är svårt att hitta en bra balans. Men i vilket fall, här kommer låten. Och jag tror nästan att jag har en egen tolkning nu också.

Gårdagen

Under gårdagen så var det lite folk här. Bakade scones till familjen som kom hit vid 3. Gjorde väldigt mycket scones, men ändå gick nästan allt åt. Så lagom bra beräknat alltså.

Senare på kvällen så blev det kompisar, tilltugg och Singstar. När ca alla andra gått hem så tog jag, Daniel och Ida åter upp mikrofonerna. Blev en betydligt högre ljudnivå än tidigare, men har ändå inte fått några klagomål från grannarna än. Vet inte om jag själv hade uppskattat 1½ timmes våldsamt skrikande mitt i natten. Men skoj var det!

Ett tack till alla som var här igår. Hoppas ni hade en trevlig stund!

23

Hade precis gått och lagt mig, men kom att tänka på en grej jag kunde skriva om. Har skrivit om sammanträffande förut, och det hände en ny grej förra veckan.

Vi var några som satt och såg filmen The Number 23. Orkar inte gå in helt på handlingen, men den handlar såklart om talet 23, och hur "allting" i kanske hela världen kretsar kring det talet. Medan man satt och såg den så var det lite av en grej att försöka se talet 23 på så många ställen i filmen som möjligt. Men i vilket fall, när filmen var slut så tog jag fram min mobil för att se vad klockan var. Just precis då, stod min klocka på 23:23. Min klocka går fel, så det var inte så för någon annan. Men min klocka var 23:23. Vad är oddsen för det?

Nu är det slut

De flesta andra vet nog om det, men nu är det 2008. Ett nytt år har börjat, det förra är borta för alltid. Jag vet inte riktigt om man måste göra en sammanfattning av vad som hänt, vad som förändrats och vad jag har misslyckats med. Vet inte om jag är helt peppad för att skriva ner nåt sånt här även om jag kanske har några tankar kring det.

Men för att vara lite snäll kan jag försöka mig på en väldigt kort sammanställning.

Jobb, Trysil, Signe, Damien Rice, Goslar, bröllop. Det är nog de saker jag först tänker på sådär spontant. Blev visst ett litet glapp där efter augusti såg jag.

Kan också säga det att jag har haft det väldigt bra nu under jul och nyår. Elva dagars ledighet borde ju inte kunna gå fel, men har fått umgås med så mycket trevligt folk så känns det som att det varit bättre än bra.

Utbringar ett litet grattis till mig själv också. Hipp hipp hurra!